Sverigefinnar
Fram till 1809 var Finland och Sverige ett och samma land, vilket gör att finska har talats i Sverige på flera håll och under mycket lång tid. Under andra världskriget kom också finska krigsbarn till Sverige, och under 1950- och 60-talens högkonjunktur flyttade många finska arbetarfamiljer till de växande industriorterna i Mellansverige. Medan en del föräldrar aldrig lärde sig svenska särskilt väl, gav många barn upp finskan.
Idag är Norrbottens län och Mälardalen de områden som har flest invånare med finska som modersmål, sverigefinnar. Här finns 26 kommuner där medborgarna har rätt att använda finska i sina kontakter med myndigheterna, i förskolan och inom äldrevården.
Språket är det som främst kännetecknar den sverigefinska minoriteten. Men också andra frågor rörande historia och kultur är sådant som gruppen själv arbetar med genom kultur- och föreningsliv.
Nordiska museets samlingar speglar på olika sätt sverigefinnarnas plats i den svenska historien och kulturarvet. Det finns föremål, fotografier och beskrivningar av bebyggelsetraditionen i Värmlands ”finnskogar” och av finsktalande befolkning i Lappland. Även mattraditioner och högtidsseder bland efterkrigstidens finska arbetarfamiljer i Mellansverige har dokumenterats.